Dela

Kontakta oss

Bygdernas utvecklingsplaner

De olika delarna av Bergs kommun - bygderna - har olika styrkor, utmaningar och förutsättningar för tillväxt. I Tillväxtprogram 2040 finns utvecklingsplaner för kommunens sju olika delområden.

Bergs kommun är en till ytan stor kommun och de strukturella och kulturella förutsättningar för tillväxt skiljer sig åt i de olika kommundelarna.

Tillväxtprogrammet ska ta hänsyn till dessa skillnader eftersom de tillsammans skapar förutsättningar till god utveckling i hela kommunen. Det ska även fortsättningsvis finnas möjligheter att bo i hela kommunen. Nyckeln till levande byar är starka och attraktiva tätorter. När invånarna är stolta skapas en ännu större vilja att delta och utveckla platsen. En kommun med stolta medborgare och stolta medarbetare skapar nyfikenhet och lockar till sig inflyttare. Bergs kommun ska arbeta för att invånarna blir ambassadörer.

Nedan presenteras sammanfattade information om utvecklingsplanerna för de sju bygderna inom kommunen.

Samtliga utvecklingsplaner i fullständigt format hittar du i det samlade dokumentet för Tillväxtprogram 2040PDF.

Storsjö och Ljungdalen

Storsjö-Ljungdalen är starkt präglat av långa avstånd. Området är glesbefolkat och den största befolkningskoncentrationen, byn Ljungdalen, ligger mer än 90 minuter med bil från kommunens centralort och 45 minuter från närmsta tätort, Funäsdalen. Vägen till Funäsdalen är mycket viktig för området, med stor betydelse för turism, rennäring och boende.

Prioritering och strategiska punkter för utveckling

Att hantera de stora avstånden i området är den prioriterade inriktningen för utvecklingen i Storsjö-Ljungdalen. Området präglas av en vikande befolkningsutveckling och utmanande demografi med hög andel äldre och underskott på kvinnor.

Samtidigt finns ett stort egenföretagande, mycket kopplat till utvecklingen i närliggande Funäsdalen, och vad som förefaller vara ett stort engagemang i det lokala föreningslivet.

I området är antalet fritidshus nästan tre gånger fler än invånarna, vilket gör området till det fritidshustätaste området i en av landets fritidshustätaste kommuner. Naturen och fjällen ger inte bara rekreation till områdets invånare utan utgör också en viktig faktor för sysselsättningen bland invånarna.

Tryggheten, lugnet och naturen lyfts av invånarna fram som områdets stora styrkor och anledningar till att man flyttar in och bor kvar, liksom det upplevt starka sociala kittet i bygden, med starkt engagemang i exempelvis föreningslivet och möjlighet att känna sig om en del av ett sammanhang.

Strategiska punkter för utveckling i området:

  • Säkerställ och utveckla kopplingen till Funäsdalen för utbyte inomarbetsmarknad, näringsliv och service.
  • Verka för att stärka och utveckla funktionaliteten på väg 531 till Funäsdalen.
  • Utveckla området avseende friluftsliv och tillhörande turism med fokus på att skapa investeringari området.
  • Arbeta strategiskt med att skapa inflyttning från fritidshusägare.
  • Bibehåll upplevelsen av trygghet med särkilt fokus på tillgång till sjukvård.
  • Stärk detsociala utbudet i bygden.
  • Ha ett öppet förhållningssätt till att låta lokala krafter ta ansvar både för privat och offentlig service, helt eller delvis. Stötta de lokala krafter
    som vill och kan ta ansvar.

Åsarnabygden

Åsarne är ett område med ett antal relativt stora arbetsplatser, både privata och kommunala. Närheten till Svenstavik ger Åsarna ett bra läge för pendling och nyttjande av service, men i ett större regionalt perspektiv är avstånden till större befolkningskoncentrationer stora. Viss pendling förekommer till och från Svenstavik samt till Östersund, men i övrigt är pendlingsrörelserna små.

E45 och närheten till Svenstavik ger området kring tätorten förhållandevis god tillgänglighet till grundläggande service. Området saknar starka besöksmål som exempelvis Klövsjö har i Destination Vemdalen och Storsjö i Ljungdalsfjällen. Däremot har området en omfattande genomfartstrafik som följd av läget vid E45, med stora säsongsvariationer. En större besöksdestination inom 30-45 minuters bilresa innebär potential ur både attraktivets- och sysselsättningssynpunkt, något som bland annat skapar underlag för entreprenörer. Området har negativ befolknings- och
sysselsättningsutveckling med hög omflyttning men utmärker sig som enda område i kommunen med ett kvinnoöverskott, även i familjebildande åldrar.

Åsarna är för många i det närmaste synonymt med längdskidåkning och just skidåkningen och Åsarna IK är antagligen den allra viktigaste styrkan i bygden. Skidåkningen bidrar även till att skapa en levande by genom evenemang som lockar besökare från hela Sverige, vilket gynnar hela kommunen. Idag fostras framtidens stjärnor på Fjällgymnasiet, och skolan med dess elever är en oerhört viktig del i Åsarnas fortsatta utveckling.

Invånarnas ser möjligheten till en aktiv fritid (inte bara inom skidåkning) som en stor styrka med bygden som boendeort. Genomfarten på väg E45 är en annan styrka för bygden då den passeras dagligen av en extremt stor mängd trafikanter som gärna stannar till. Åsarna kan sammanfattningsvis beskrivas som en bygd för människor som söker natur- och fjällnära boende med bra kommunikationer och närhet till både Destination Vemdalen och Ljungdalsfjällen.

Prioritering och strategiska punkter för utveckling

Områdets utveckling under senare tid har varit något svår att tolka, både vad gäller befolkningsutveckling och sysselsättning. De huvudsakliga styrkorna är dels närheten till centralorten Svenstavik och den relativt goda tillgängligheten till Destination Vemdalen, dels tillgången till potentiellt attraktiva boendemiljöer.

En ökad samordning av viss samhällsservice mellan Åsarna och Svenstavik bör vara möjlig.

Strategiska punkter för utveckling:

  • Utveckla genomfarten för ökad attraktion och för att bättre ta tillvara på trafikflödet .
  • Utveckla kollektivtrafiken Åsarna - Svenstavik, samt mot Destination Vemdalen.
  • Komplettera gång- och cykelvägen mellan Åsarna och Svenstavik.
  • Stärk och bredda varumärket Åsarna IK, med riktning mot träningscentra.
  • Prioritera och stärk skidgymnasiet.
  • Arbeta aktivt med skideleverna under gymnasietiden för att skapa vilja och möjlighet att bo kvar.
  • Arbeta aktivt för ett utökat utbud av evenemang och tävlingar i området.

Bergsbygden

Bergsbygden omfattar ett centralt område av kommunen runt den allra sydligaste delen av Storsjön med delar både väster och öster om sjön. Runt Storsjön ligger ett antal större byar som skapar en känsla av en levande bygd. Området är kommunens tydliga centrum för service och arbete, inte minst avseende kommunens större arbetsplatser, med stor inpendling, till och med från Östersund. Just serviceutbudet är den tydligaste styrkan med området som en plats att bo och leva på. 

Bergsbygden är också kommunens befolkningsmässigt största område vilket ger det en stabiliserande karaktär gentemot demografiska och ekonomiska fluktuationer i övriga områden. Kommunens utveckling är därför i hög grad beroende av Bergs utveckling.

I dialogarbetet så beskrivs Svenstavik av sina medborgare som centralorten i Bergs kommun som erbjuder närheten till fjäll, sjö och stad, med ett rikt serviceutbud och goda kommunikationer. Det framkommer även att man upplever ett bra fritidsutbud både genom föreningslivet, men även genom närheten till naturen och kanske framför allt naturreservatet Hoverberget. Ett annat tydligt inslag i området, som också lyfts fram som en av styrkorna, är just den levande jordbruksbygden som skapar öppna landskap och är en av basnäringarna i området.

Området, framförallt centralorten Svenstavik, har bra kommunikationer både genom vägtrafik och som knutpunkt för kommunens kollektivtrafik, men även genom Inlandsbanan som har potential att skapa en rejält förbättrad pendling både mot Östersund och mot Destination Vemdalen.

Prioritering och strategiska punkter för utveckling

Svenstavik bör stärka sin ställning som kommuncentrum och som plats för det bästa serviceutbudet i kommunen. Ett led i det kan vara att underlätta resemöjligheterna inom kommunen, både för serviceresor och arbetsresor. Här finns också goda möjligheter för att utveckla boendemiljöer som kan attrahera yngre familjer.

Strategiska punkter för utveckling:

  • Stärk Svenstaviks roll som centralort med fokus på attraktivitet: infart, genomfart, publika områden.
  • Utveckla ett bra och modernt serviceutbud med fokus på både in- och utpendlare.
  • Utveckla Svenstavik med fokus mot kvällsutbud avseende sport- och fritidsanläggningar samt socialt utbud.
  • Utveckla kollektivtrafiken till Svenstavik för att möjliggöra inpendling och resor till serviceutbud, även från övriga delar av Bergsbygden.
  • Utveckla, stärk och synliggör kopplingen mot Svenstaån och södra Storsjön
  • Utveckla och stärk det ideella och de lokala drivkrafterna

Rätansbygden

Rätan är ett område som har vissa likheter med Åsarna i sin karaktär som ”mellanläge” utanför pendlingsavstånd till större befolkningskoncentrationer och utan att ha egna tydliga attraktioner som attraherar större mängder besökare utifrån. Området har dock både in- och utpendling i flera riktningar, inklusive över länsgränsen mot både
Gävleborg och Västernorrland.

I likhet med Åsarna har även Rätan ett förhållandevis kort avstånd till Vemdalens stora besöksområde, vilket ger förutsättningar för entreprenörer inom mark, anläggning, konstruktion, och liknande. Rätan är ett viktigt vägskäl på vägen för turisttrafiken till och från Klövsjö och Vemdalsskalet, och även i övrigt för trafiken till och från länet, i synnerhet de tunga transporterna. Befolkningen är dock minskande och försörjningskvoten är kommunens näst högsta. Förvärvsfrekvensen är lägre än i övriga av kommunens delområden, men däremot har området haft en (marginellt) positiv sysselsättningsutveckling de senaste åren.

Området är präglat av naturbaserade näringar. Framför allt är skogsbruket, som är större här än i övriga områden i kommunen, en viktig näringsgren. I området finns även flera vindkraftsparker, som tillsammans med vattenkraft ger möjlighet till utveckling.

Läget i korsningen mellan väg 315 och E45 är en av de största styrkorna och förutsättningar till utveckling som nämns i dialogmöten runt om i kommunen. Invånarna i bygden upplever att man genom läget har relativt nära till allt. Rätan har ett strategiskt läge som den södra inkörsporten till kommunen. Närheten till fjälldestinationer ger Rätansbygden goda möjligheter att också dra nytta av den utvecklingen, främst med tanke på boplats eftersom bostadspriserna är generellt lägre än i fjällområdet.

En annan av styrkorna med området är att man har en förhållandevis hög nivå av serviceutbud, där många nämner livsmedelsbutiken som en nyckelfunktion.

Rätansbygdens fiskemöjligheter är starkt kopplade till den stora mängden sjöar och Ljungan ger goda förutsättningar till både inflyttning, turism och rekreation genom exempelvis de fina sandstränderna.

Prioritering och strategiska punkter för utveckling

Rätan har flera av de problem som är typiska för mindre orter i glest befolkade områden. Det handlar om den demografiska strukturen och en relativt sett låg utbildningsnivå. Rätans styrkor ligger framför allt i en relativt god servicestruktur samt den relativa närheten till Destination Vemdalen.

Strategiska punkter för utveckling:

  • Bejaka närheten till Destination Vemdalen med hänsyn till arbetskrafts- och tjänsteförsörjning.
  • Utveckla genomfarten för att bättre ta till vara på trafikflödet på de stora vägarna.
  • Stötta bygden att ta fram en långsiktig plan för att utnyttja de ekonomiska förutsättningarna som vatten- och vindkraften ger.
  • Stärk det sociala utbudet i bygden.
  • Lyft och synliggör bilden av Rätan.
  • Utveckla fisket och miljöerna kring de stora sjöarna.
  • Ha ett öppet förhållningssätt till att låta lokala krafter helt eller delvis ta ansvar för både privat och offentlig service.

Hackåsbygden

Hackås har, med sitt läge vid Storsjön mot gränsen till Östersunds kommun, likheter med Myssjö-Oviken, med starka pendlingsrelationer till Östersund. Mer än 40 % av områdets sysselsatta nattbefolkning har sin arbetsplats i Östersunds kommun och denna andel har dessutom ökat över tid. Med undantag för enstaka större arbetsplatser kännetecknas det lokala näringslivet av ett stort antal småföretag, huvudsakligen koncentrerade till ett smalt stråk utmed Storsjöns östra strand från Sannsundsbron söderut, något som bidrar till en radbykaraktär som är typisk för stora delar av Storsjöbygden.

Området har tappat befolkning under ett antal år, och har en relativt liten andel barn, men på senare tid har barnafödandet ökat och nettoinflyttningen är positiv.

Närheten till Östersund är en av områdets tydliga styrkor, framför allt av arbetsmarknadsskäl, men även tack vare tillgången till regionala funktioner som viss service och Östersunds flygplats. Därutöver har Hackås även boendemiljöer som gör det möjligt att kombinera ett naturnära landsbygdsboende – i många fall på sluttande tomter i västerläge med utsikt över Storsjön och Oviksfjällen – med en större arbetsmarknad inom rimligt räckhåll. Bredbandstillgången är god i området, men tillgängligheten till service är mer begränsad.

Hackåsbygdens absolut största styrka som boplats anses av både de egna invånarna och övriga kommuninvånare vara närheten till Östersund. Närheten till länets största arbetsmarknad skapar stora valmöjligheter till arbete samtidigt som man bor i ett område med ett av länets kanske vackraste utsikter över Storsjön med fjällen som fond. Bland Hackåsbor nämns ofta skolan som en annan stark anledning att bo i Hackås, framför allt genom den starka kopplingen till kulturlivet.

En annan tydlig styrka som lyfts fram av medborgarna är just kulturlivet och även kulturarvet. Kulturutbudet i Hackås är unikt för en by med så pass få invånare och ger stora möjligheter för både barn och vuxna att själva utöva kultur i många olika former. Knutpunkten för kulturlivet och övrig föreningsverksamhet är föreningshuset.

Storsjön, Näkten och Billstaån som sammankopplar de båda sjöarna är ett unikt område med goda möjligheter till rekreation. Storsjön ger möjlighet till både segling och annat båtliv samt bra fiske. Näkten har en unik skärgårdskaraktär med 365 öar och via Billstaån vandrar åter fisk efter att investeringar gjorts för att möjliggöra detta.

Prioritering och strategiska punkter för utveckling

För Hackåsbygden ligger den stora styrkan i närheten till Östersund. Samtidigt begränsas utvecklingsmöjligheterna av att det kan vara svårt att komma åt byggklara tomter i attraktiva lägen. Vidare visar analyserna att utbudet av service och kanske även föreningslivet inte riktigt motsvarar den utvecklingskraft som området ändå har. Även om pendlingsmöjligheter utvecklas finns det därför anledning att även uppmärksamma
förutsättningarna för ett vardagsliv som bygger på pendling, exempelvis genom en utvecklad tillgång till service och fritidsaktiviteter efter arbetstid.

Strategiska punkter för utveckling:

  • Utveckla kollektivtrafiken med fokus på arbetspendling (främst i riktning mot Östersund men också mot Svenstavik)
  • Arbeta för att frigöra fler tomter för byggande i attraktiva lägen
  • Stötta utvecklingen av offentlig och kommersiell service samt en naturlig mötesplats.
  • Stötta utvecklingen av kultur och föreningsliv, med särskild fokus på kvällstid och helger.
  • Utveckla, tillgängliggör och synliggör området kring Billstaån som friluftsområde.
  • Stärk kopplingen till Oviksbygden, främst för ungdomar i högstadieålder samt kulturlivet

Oviksbygden

Myssjö-Oviken har ett läge i förhållande till Östersund som innebär likheter med Hackås. I jämförelse med Hackås är området dock till ytan större och karaktäriseras i högre grad av lands- och jordbruksbygd med en geografiskt mer utspridd näringsstruktur och låg tätortsgrad. I jämförelse med Hackås är det också något lättare att hitta hus i Myssjö/Oviken, och försäljningsstatistiken indikerar även att huspriserna är något lägre.

Tillgängligheten till fritidsanläggningar är högre här än i övriga delar av kommunen, men tillgängligheten till service är inte fullt lika god, med hänsyn till områdets storlek och övriga utvecklingsförutsättningar. Utpendling till Östersund är omfattande och därtill, i
likhet med Hackås, växande under senare år. Nästan en tredjedel av områdets sysselsatta nattbefolkning arbetar i Östersund. Området har också god tillgänglighet till exempelvis flygplatsen och andra regionala servicefunktioner.

Området växer befolkningsmässigt, både på grund av inflyttning och naturlig ökning – något som bland annat avspeglas i att antalet barn i alla åldrar utom gymnasieålder ökar. Sysselsättningen minskar, vilket dock kompenseras av en växande utpendling till
Östersund och förvärvsfrekvens är därför hög, både i relation till övriga kommunen, Jämtlands län och riket.

Oviksbygden är ett av kommunens geografiskt två största delområden och omfattar stora delar av fjällkedjan inklusive Tossåsens sameby. Hit hör även de två relativt sett outvecklade fritidshusområdena Gräftåvallen och Arådalen. Närheten till Östersund är en av de stora styrkorna som nämns i dialogarbetet, men man är inte lika beroende av Östersund som arbetsmarknad eftersom det finns fler arbetsplatser jämfört med Hackåsbygden.

En annan av de stora fördelarna med området om ofta kommer fram är närheten till naturen, fjällen och Storsjön. Det är få platser där du kan ha en kort bilresa till fjällen och samtidigt kunna ta del av båtlivet i Sveriges femte största sjö. Medborgarna upplever att man har god tillgång till samhällsservice med handel, skola, bibliotek och
vårdcentral, samtidigt som naturen finns runt hörnet. Musik och kultur är något som präglat bygden sedan urminnes tider och är en viktig del av identiteten.

Det finns ett rikt föreningsliv med flera träffpunkter och ett, även med Bergs kommuns mått räknat, mycket starkt eget driv som behöver bibehållas och uppmuntras. Just det egna drivet låg bakom tillkomsten av Mötesplats Oviken, en toppmodern fritidsanläggning och mötesplats för idrott och kultur, som skapar goda förutsättningar till social gemenskap i bygden.

Prioritering och strategiska punkter för utveckling

Även för området Myssjö/Oviken ligger den stora styrkan i närheten till Östersund. Här förefaller inflyttningen starkare, sannolikt som följd av ett bättre utbud av tomter. Samtidigt finns potential att utveckla flera riktigt attraktiva lägen för boende. Även här visar analyserna att utbudet av service och kanske även föreningslivet inte riktigt motsvarar den utvecklingskraft som området ändå har. Jämfört med Hackås är bredbandstillgången generellt sett lägre, vilket bör ses som ett område att arbeta med för att underlätta kombinationen av boende och fritid i området med pendling till Östersund.

Strategiska punkter för utveckling:

  • Utveckla kollektivtrafiken med fokus på arbets- och skolpendling (främst i riktning mot Östersund men också mot Svenstavik).
  • Utveckla Myrvikens centrum med fokus på attraktivitet och utbud.
  • Verka för turistisk utveckling av Gräftåvallen.
  • Arbeta strategiskt med att skapa inflyttning från fritidshusägare.
  • Verka för att minska det tidsmässiga avståndet till fjällen och Östersund.
  • Utveckla bostadsutbudet i området.
  • Stärk kopplingen till Hackåsbygden, främst för ungdomar i högstadieålder samt kulturlivet.

Klövsjöbygden

Klövsjöbygden är ett växande område med en näringsstruktur nischad mot dels besöksnäringen och dels jordbruket. Nästan en tredjedel av sysselsättningen finns inom jord- och skogsbruket och förutom koncentrationer av småföretag i framför allt Klövsjö tätort domineras ekonomin av Skistars anläggningar i Klövsjö-Storhogna. Tillsammans med Vemdalsskalet och Björnrike på andra sidan kommungränsen utgör Klövsjö och Storhogna Sveriges tredje största alpina destination efter Åre och Sälen och attraherar ett stort antal besökare varje år.

Men besöksnäringen är starkt präglad av säsongsvariationer vilket dels skapar en ojämn tillgång till arbetstillfällen, dels medför ojämn belastning på infrastruktur och servicebehov. Säsongsvariationerna i denna belastning förstärks av det stora antalet
fritidshus i området. Klövsjö har dubbelt så många fritidshus som invånare vilket ger en tillfällig befolkning under delar av året som vida överstiger den permanenta.

Under senare år har sysselsättningen ökat markant – delvis på grund av en kraftig ökning av egenföretagare – men den samlade tillgången till arbetsplatser är relativt begränsad utanför högsäsong. Befolkningens utbildningsnivå är, med Bergs mått mätt, relativt hög och egenföretagandet omfattande – något som dessutom ökar kraftigt.

Klövsjöbygden med skidorterna Klövsjö och Storhogna har under det senaste decenniet sett en mycket stark utveckling med stora investeringar i området. Grunden till utvecklingen ligger i de goda förutsättningar som naturen och då framför allt fjällen skapar kombinerat med ett entreprenörskap och drivkraft lokalt som gör verklighet av förutsättningarna.

Naturupplevelserna, som upplevs som lättillgängliga, bidrar till en attraktiv by som fler vill bosätta sig i. Turismen är ett draglok för det lokala näringslivet, men skapar även möjligheter till ett mycket stort serviceutbud för byn och dess invånare. Besöksnäringen och dess utveckling bidrar i stor grad till en positiv bild av hela kommunen och skapar dessutom balans till Östersunds attraktionskraft i de
norra delarna. Att kallas för Sveriges vackraste by grundar sig i de vyer som erbjuds när man närmar sig från norr och det småskaliga jordbruket, som bidrar till de öppna
landskapen, är en viktig del av bygdens historia och än idag är fäboddriften ett självklart inslag i Klövsjö.

En annan styrka i området är den starka mathantverkstraditionen, vilken bidragit till att ytterligare sätta Klövsjö på kartan och skapa attraktionskraft för både medborgare och besökare.

Prioritering och strategiska punkter för utveckling

Ser vi enbart till statistiken brottas Klövsjö med samma problem som gäller för stora delar av länets och kommunens mindre orter. Men området har haft en period med positiv utveckling i olika avseenden, delvis genom en viss inflyttning från övriga Sverige.

Man har här både tillgång till arbetsplatser inom besöksnäringen men här har också vuxit fram en entreprenörsanda kopplad till såväl besöksnäring som jordbruk och livsmedel. Just detta lockar också yngre att flytta till området.

Strategiska punkter för utveckling:

  • Stötta utvecklingen att identifiera mark och lokaler för såväl bostäder som verksamheter
  • Stärk samverkan mellan Klövsjö och Vemdalen, t.ex. genom att stödja kollektivtrafik och samnyttja viss service
  • Utveckla kollektivtrafiken mot Svenstavik och vidare mot Östersund för att möjliggöra effektiva dagliga resor.
  • Stärk varumärket inom destinationen, utökar det turistiska utbudet och bibehåller devisen ”Sveriges vackraste by” .
  • Arbeta strategiskt med att skapa inflyttning
    från fritidshusägare.
  • Utveckla centrum och verka för att koppla ihop byn och skidområdet.
  • Arbeta för ett utökat utbud av mathantverkare

Uppdaterad: 2020-10-12 16.12