Dela

Kontakta oss

Barhtjesne - Bartjan, samernas samlingspunkt

Mov tjidtjh-aajja Laarabaernien Piere jih mov tjidtjh-aahka Krihke gåessie dah guaktah jaepien 1905 voerhtjen asken pruvrigan, dellie aktem sirvem pruvrevadtesinie åadtjoejigan, dam voesteg giesegen åadtjoejigan gosse Barhtjese juhtigan. Abpe giesiem Barhtjesne jieliejigan, dennie sijtesne gåetieh dan lihke tjåedtjoejin, gåeteste gåatan meehtin gaskems vuartasjidh ... dan geehpes lij, vaerie barre lihke desnie. Mov tjidtjie soptsesti; altese giesie Barhtjesne lij. Iielije giele. Daejrebe ... daajreme jienebh gååvnesi. Barhtjesne giele. Eatnemisnie gielh govloes. Barhtjesne ij leah barre eatneme. Mij akt vielie aaj desnie gååvnese.

Översättning av ovanstående text. När min aajja (morfar) Per Larsson och aahka (mormor) Kristina gifte sig i april 1905 fick de ett får i bröllopsgåva, men gåvan överlämnades först till sommaren när de flyttade till Bartjan. För det var där man bodde sommartid och i Bartjan bodde alla i närheten av varandra och man såg från kåta till kåta...så slätt var det. Och alldeles inpå fjället. Det har min mor berättat. Hennes sommar var Bartjan. En röst som visar på liv. Men vi vet, har vetat, att det finns flera. Bartjan har röst. Landskapet har fått röster.
Texten är hämtad från en folder som du kommer till via denna länklänk till annan webbplats.

Samisk kulturmiljö och viste med lång kontinuitet, fortfarande i bruk.

Sommarviste för Tossåsens sameby med kåtor, förrådsbyggnader och rengärden av olika utförande och åldrar. I och i nära anslutning till det nuvarande vistet finns flera samiska lämningar som kåtatomter, förvaringsgropar och renvallar.

Kroktjärnsvallen, eller som det heter på sydsamiska, Bartjan, har sedan länge varit sommarviste för samerna i Tossåsens sameby. Kroktjärnsvallen ligger ungefär två mil väster om huvudvistet Glen i södra delen av Oviksfjällen.Den kände sameforskaren Ernst Manker besökte Tossåsens dåvarande lappby sommaren 1943, när han arbetade med Nordiska museets beskrivningar av landets samtliga samebyar. I Mankers efterlämnade samlingar finns både skriftliga beskrivningar och ett stort antal fotografier och skisser ifrån Kroktjärnsvallen. Vid denna tid vistades man i Bartjan från början av juli till mitten av augusti.
Både kalvmärkning och sommarskillning företogs i rengärdena intill vistet. Ett rengärde av gammal palissadtyp, d.v.s. fjällbjörkstammar uppställda mot slanor som vilade i krysställda klykstörar, användes fortfarande vid Mankers besök.Vistet omfattade då sex bebodda kåtaplatser med sammanlagt 35 personer. De bebodda kåtorna var mestadels torvkåtor av både bågstångs- och klykstångstyp men det fanns även moderna brädkåtor i vistet.

Övriga byggnader i vistet var förrådskåtor av olika konstruktioner. Manker noterade även ett flertal härdar som vittnade om äldre tiders bosättning.Kroktjärnsvallen används fortfarande som sommarviste. Ett stort modernt rengärde ligger strax norr om vistet. Dagens bebyggelse är mycket varierad med olika varianter av torvkåtor, förrådsbyggnader och moderna stugor. En markant skillnad från Mankers fotografier från 1943 är att vistet som då var nästan trädlöst idag är fullt av uppväxande fjällbjörkskog.Äldre lämningar som kåtatomter, renvallar och mjölkgropar i närheten av det nuvarande vistet visar på lång samisk kontinuitet i området. Bartjan är ett gott exempel på ett sydsamiskt sommarviste med lång användningstid som fortfarande är i bruk. Fakta Länsstyrelsen i Jämtlandlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bartjan fick Heimbygdas byggnadsvårdspris 2004

Gaaltije har från starten av sin verksamhet satt fokus på den samiska tillvaron i fjällen i södra delen av Saepmie. Vi har frågat oss hur den samiska verksamheten och spåren i landskapet kunnat vara så osynliga att fjällen beskrivs som vildmark? Svaret på frågan kan vara att det inte bara råder en kunskapsbrist, utan att man inte sett eller velat se människorna! Vi kan därför glädja oss över att Bartjan på förslag från Gaaltije tilldelats Heimbygdas byggnadsvårdspris år 2004. Skriften vi nu ger ut vill visa på det arbete som gjorts för att synliggöra samiskt liv. Gaaltije vill tacka kulturmiljöenheten på länsstyrelsen i Jämtland för att man finansierat skriften. Gaaltije i januari 2005 Ingwar Åhrén

Uppdaterad: 2015-11-09 11.32