Dela

Kontakta oss

Planprocessen

En planprocess startar när en ansökan om planbesked kommer in till kommunen. Ansökan behandlas av miljö- och byggnadsnämnden och får antingen positivt eller negativt besked.

En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument som styr hur marken inom det detaljplane­lagda området får användas. I detaljplanen kan det till exempel stå om marken ska användas till bostäder, handel, kontor, park eller något annat. Det kan också stå vilken storlek det får vara på hus, hur höga husen får vara, hur långt från tomtgränsen de får vara och vilka rättigheter som finns att dra fram ledningar eller gångvägar över andras mark.

En detaljplan gäller tills att den upphävs eller ersätts av en ny. De flesta detaljplanelagda områdena i kommunen finns i tätorterna och i våra fritidshusområden.

​Så blir en detaljplan till

En planprocess startar när en ansökan om planbesked kommer in till kommunen. Ansökan behandlas av miljö- och byggnadsnämnden och får antingen positivt eller negativt besked - det vill säga det blir ett ja eller ett nej till att kommunen ska inleda ett detaljplanearbete.

Under planarbetets gång har medborgare och sakägare möjlighet att tycka till om planen vid samrådsfasen och vid granskningsfasen. Under planarbetets gång kan det komma fram synpunkter och omständigheter som leder till att förslaget till detaljplan får en annan inriktning eller utformning än det ursprungliga förslaget.

Det är de förtroendevalda i miljö- och byggnämnden (eller kommunstyrelsen, för planer av så kallat principiell betydelse) som bestämmer om en detaljplan ska antas.

Det finns flera olika sätt för kommunen att ta fram en detaljplan men de vanligaste är standardförfarande respektive utökat förfarande. Vilket förfarande som används beror på till exempel hur omfattande detaljplanen är, hur stort allmänhetens intresse är för förändringen och hur väl planen stämmer överens med översiktsplanen.

Det vanligaste är att detaljplanen tas fram enligt standardförfarande. Här nedanför beskriver vi hur processen för ett standardförfarande brukar se ut.

Planprocessens huvudsakliga delar

bild på planprocessen i översikt

Planprogram - i vissa fall

Ett planprogram upprättas i de fall det anses nödvändigt och kommunen gör en behovsbedömning om planens genomförande kan innebära en betydande miljöpåverkan. Ett samråd kring programmet genomförs där yttranden från sakägare och myndigheter sammanställs och kommenteras i en redogörelse.

Planbesked

Ett planbesked är ett mycket tidigt principbeslut och innebär att kommunen meddelar om vi kommer att inleda en planläggning för det aktuella området eller inte. Det är först när kommunen lämnat ett positivt planbesked som detaljplaneläggningen, alltså arbetet med att ta fram detaljplanen, kan börja på riktigt.

Även om man fått ett positivt planbesked utgör detta ingen garanti för att detaljplanen kommer att bli antagen. I vissa fall kan man också avbryta planarbetet.

Planbesked beviljas av miljö- och byggnadsnämnden.

Samråd

När ett planarbete går in i samrådsfasen ska alla som har kunskaper om det område som ska planläggas få lämna in sina synpunkter och åsikter om vad som är tänkt att hända med området i framtiden. Samrådsfasen varar normalt i 3-4 veckor.

Samråd innebär att förslaget till detaljplan ställs ut i ett antal offentliga lokaler och läggs ut på kommunens webbplats. Förslaget skickas också ut till alla berörda, kommunens nämnder och styrelser, länsstyrelsen, andra statliga myndigheter, intresseorganisationer med flera. Ibland ordnar kommunen också offentliga samrådsmöten.

När samrådstiden är slut sammanfattar kommunen alla synpunkter som kommit fram och sammanställer dessa i en så kallad samrådsredogörelse. I samrådsredogörelsen finns också kommentarer om hur man ska behandla synpunkterna.

Miljö- och byggnämnden eller Kommunstyrelsen tar sedan ställning till samrådsredogörelsen och beslutar om hur arbetet ska fortsätta.

Granskning

Efter samrådsfasen kommer granskningen. Vid granskningen ska kommunen avgöra hur de synpunkter som framkom vid samrådet har påverkat planförslaget.

Granskningsfasen pågår i minst tre veckor och innebär att planförslaget åter finns tillgängligt i ett antal offentliga lokaler (I Berg brukar det vara på kommunhuset i Svenstavik och på biblioteken) samt på kommunens webbplats. Om planförslaget kan intressera många i något visst område brukar man även försöka se till så planen finns tillgänglig i någon lokal i det området.

När granskningstiden gått ut, sammanfattar planhandläggaren alla synpunkter som kommit in i ett så kallat granskningsutlåtande, där planhandläggaren också föreslår hur synpunkterna ska behandlas. Miljö- och byggnämnden eller Kommunstyrelsen tar sedan ställning till förslaget.

Om planförslaget ändras efter granskningen måste det ställas ut igen. Om ändringarna bara berör ett fåtal personer har kommunen dock möjlighet att hantera ändringarna enligt reglerna för standardförfarande. Annars är planförslaget färdigt för antagande.

Antagande

Detaljplaner antas normalt genom beslut i Miljö- och byggnämnden, men det kan också vara Kommunstyrelsen som behandlar besluten.

Om det handlar om enklare ärenden, eller om ärenden där principfrågorna redan blivit avgjorda i ett annat sammanhandhang, så kan miljö- och byggnämnden fatta beslut om att anta detaljplanen. Detta framgår i så fall alltid av handlingarna.

De som fortfarande har synpunkter på planförslaget, men som inte fått sina (skriftliga) synpunkter tillgodosedda under processens gång, får veta vem som ska fatta beslut om att anta detaljplanen och när detta kommer att ske.

Överklagande

Om man berörs av en detaljplan och har haft synpunkter som inte blivit tillgodosedda, och även lämnat skriftliga invändningar mot planen under processens gång, har man rätt att överklaga beslutet om detaljplanen hos mark- och miljödomstolen.

Om du inte är sakägare, utan har synpunkter på ärendet mer allmänt, kan du endast agera före det att planen antas. Det kan du till exempel göra genom att på olika sätt väcka opinion i frågan, eller genom att kontakta de förtroendevalda som ska besluta i ärendet.

Laga kraft

Detaljplanen vinner laga kraft tre veckor efter att den antagits, om ingen överklagat planen.

Att detaljplanen vunnit laga kraft innebär att kommunens bygglovshandläggare kan pröva bygglovsärenden mot detaljplanen, och att det är möjligt att påbörja utbyggnad av till exempel vägar och ledningar. Detaljplanen är nu juridiskt bindande.

Uppdaterad: 2019-07-08 13.41