Dela

Kontakta oss

Matförgiftning och smittskydd

Misstänkta matförgiftningar ska alltid snabbt anmälas till miljökontoret i kommunen där misstänkt livsmedels ätits eller köpts. Har du ätit mat som du blivit dålig av i någon annan kommun så kontaktar du miljökontoret i den aktuella kommunen. Kontaktuppgifter längst ned på sidan.

Kom ihåg, en snabb anmälan kan förhindra att andra blir sjuka!
Vi kommer att ställa en del frågor till dig när du ringer. Frågorna är till för att vi ska kunna ta reda på vad som orsakat matförgiftningen

Det är viktigt att tidigt utreda matförgiftningar för att hinna ta prov på kvarvarande livsmedel. Prov bör också tas på några av de drabbade, lämpligen undersöks smittade personer för bakterier, virus och parasiter.

Matförgiftningar kan orsakas av mikroorganismer och deras toxiner (gifter) men även av kemiska ämnen och rena gifter, till exempel svampförgiftning.

Livsmedelsburen smitta/matförgiftning kan delas upp i två olika grupper, infektion och förgiftning.

Infektion

Maten innehåller mikroorganismer som från mag-och tarmkanalen tränger in i tarmväggen och orsakar inflammation (till exempel Salmonella, Shigella, Campylobacter, Yersinia, Calicivirus).

Förgiftning

Maten blir förorenad av framför allt bakterier som vid sin tillväxt bildar bakteriegifter (toxiner) till exempel Staphylococcus aureus, Clostridium perfringens och Bacillus cereus. Clostridium botulinum är också en toxinbildande bakterie men orsakar helt andra symtom än de övriga. Vissa förorenande mikroorganismer kan också via sina egna enzymer omvandla till exempel äggviteämnen (proteiner) i livsmedlet till toxiska produkter.

Omkring en tredjedel av de rapporterade livsmedelsutbrotten orsakas av någon organism inom "infektionsgruppen". Ungefär en tredjedel orsakas av någon toxinbildande mikroorganism, medan man i resten av fallen inte återfinner något smittämne överhuvudtaget.

Livsmedel kan bli smittfarligt på grund av:

  • att smittämnet finns med i livsmedlet redan från början och ges möjlighet till växt. Så kan t.ex. C. Perfringens, vars sporer finns naturligt i jord och på grönsaker överleva tillagning av långkok, typ kalops, och vid bristande avsvalning tillväxa i stora mängder. Toxin kan då bildas i tarmen när bakterien återgår till sporform.
  • att icke sporbildande bakterier överlever, och eventuellt tillväxer, om tillagningstemperaturen varit för låg och livsmedlet därefter förvarats på ett felaktigt sätt, till exmpel Salmonella i äggrätter, Campylobakter i kyckling, diverse olika bakterier i kryddor.
  • att en person som är smittbärare, till exempel av Calicivirus, förorenar livsmedlet genom att t.ex. skära skinka/sallad eller garnera tårta. I dessa fall försökas smittämnet alltså inte i livsmedlet.
  • att livsmedlet bevattnats, behandlats eller sköljts i förorenat vatten (Shigella, Salmonella, EHEC i olika salladssorter, Calicivirus, Hepatit A i hallon).
  • att naturligt förekommande ämnen i livsmedlet via inverkan av förorenade mikroorganismer omvandlats till "gifter", till exempel till histamin i fisk.

Utbrottsutredning

För att förhindra fortsatta utbrott och smittspridning är det viktigt med snabb smittspårning och att åtgärder vidtas för att stoppa smittan. Ibland krävs större utredningar för att lyckas med detta och då är det angeläget att det finns en tydlig ansvarsfördelning och ett gott samarbete mellan berörda organisationer/myndigheter. I jämtlands län har Landstingets smittskyddsenhet, kommunernas miljö- och hälsoskyddsförvaltningar samt länsveterinären på länsstyrelsen gemensamma rutiner för hantering av ärenden inom smittskydd och livsmedelsburna utbrott. Rutinerna gäller för utredning och åtgärder vid misstänkt matförgiftning, samt vid vissa smittsamma sjukdomar som omfattas av smittskyddslagen och/eller livsmedelslagen. Gemensamma rutiner underlättar och säkrar utbrottshantering vid geografisk spridning där flera aktörer kan vara inblandade.

Definition av livsmedelsutbrott enligt WHO

"Två eller fler personer som får en likartad sjukdom efter intag av samma typ av livsmedel eller vatten från samma källa och där de epidemiologiska bevisen utpekar livsmedlet eller vattnet som orsak till sjukdomen."

Uppdaterad: 2015-11-09 11.44