Dela

Kontakta oss

Budget och årsredovisning

Två viktiga dokument i kommunens verksamhet är budgeten (budget- och verksamhetsplanen) och årsredovisningen. Budget talar om vad kommunen ska arbeta med under året och vilka pengar som tilldelats verksamheterna.

För att föja upp om kommunen har gjort rätt saker till rätt kostnad upprättas en årsredovisning. Både budgeten och årsredovisningen beslutas av kommunfullmäktige.

Precis som för både företag och privatpersoner så består kommunens ekonomi av både inkomster (intäkter) och utgifter.

Drift och investeringar - olika delar av budgeten

Man kan säga att kommunens ekonomi och budget består av två delar – en för den löpande verksamheten eller driftskostnaderna, och en för engångskostnader, eller investeringar. Kommunen budgeterar för dessa två typer av kostnader separat.

Driftskostnaderna är de kostnader som kommunen har för att driva och upprätthålla sina verksamhet. Hit hör bland annat kostnader för lokalhyra, löner, inköp av läromedel och liknande.

Investeringar är engångskostnader och kan till exempel uppstå när kommunen ska investera i nya avloppsrör, bygga en ny skola, anpassa ett äldreboende eller liknande. Bergs kommun har som målsättning att de investeringar kommunen gör ska vara helt självfinansierade, det vill säga att de pengar som behövs för investeringar ska tas från kommunens överskott, kommunen ska inte låna pengar till investeringarna.

Det är viktigt att skilja driftsdelen och investeringsdelen åt när man pratar om kommunens budget. Man kan till exempel inte flytta pengar från investeringsbudgeten till driftsbudgeten eller tvärtom, det vill säga kommunen kan inte ta av de pengar som är avsatta för att investera i det som kommunen behöver för att istället använda dem till att finansiera den löpande verksamheten (driften).

Kommunens intäkter

Den största delen av kommunens intäkter får kommunen in genom den kommunalskatt som alla som är skrivna i kommunen betalar. Skatteintäkterna står för ca 70 % av kommunens totala inkomster.

Det är staten som bestämmer vad kommunerna får ta ut skatt på, men kommunfullmäktige som beslutar om skattesatsen, alltså storleken på kommunalskatten och hur pengarna ska fördelas.

Kommunen får också intäkter i form av statsbidrag, alltså bidrag från staten. Statsbidraget baseras på hur många invånare kommunen har, så ju fler invånare desto större statsbidrag. Vissa statsbidrag är allmänna, medan andra bara får användas inom särskilda områden som staten pekar ut.

En kommun får också ta betalt för vissa tjänster som kommunen levererar. Till exempel tar vi ut avgifter för vatten- och avloppstjänster, barnomsorg, äldreomsorg, renhållning, tillsyn inom livsmedels- och miljöområdet och liknande. Avgifternas storlek regleras genom taxor som kommunfullmäktige beslutar om, men får inte vara större än vad verksamheten kostar – kommunen får alltså inte gå med vinst.

Kommunen får också intäkter i form av försäljningar av till exempel fastigheter eller aktier, och i form av ränta.

Kommunens utgifter

Den största utgiften för kommunen är de anställdas löner.

Den näst största utgiftsposten är kostnaden för de tjänster och varor som kommunen inte utför eller producerar själv utan köper in av andra. Andra utgiftsposter är material, bidrag och räntor. Budgeten måste vara i balans I kommunallagen finns det så kallade ”balanskravet” inskrivet. Balanskravet innebär att kommunens intäkter måste vara större än utgifterna i budgeten – kommunen får alltså inte ”gå back”.

Uppdaterad: